Halleluja!

Det första inlägget med den nya datorn.
På bilden Kämpebron, Ostindiska Kompaniet (numera Stadsmuseum) och Tyska kyrkan (Kristinae kyrka) Göteborg

Det avgörande skälet att jag skaffat mig en ny dator är att viruskyddet, Com Hems säkerhetspaket, hade vuxit sig för stort i den gamla datorn som endast var på endast 9 GB. Jag var tvungen att avinstallera virusprogrammet varvid datorn började att gå som en oljad blixt. Du vill väl inte ha en dator med en massa maskar och ormar inuti, skaffa dig ett fullgott virusskydd sade min storebror. Ibland kan jag känna mig själv full av ormar och maskar som kräver sin tribut och vad spelar det då för roll.Jag tänker närmast på de två dödssynderna lusta och frosseri- nåväl- högmod är den största synden av dem alla. Din kropp är ditt tempel så håll den ren- var det Jesus som sade det? Så får det bli även med den nya datorn. Medan jag har några kostnadfria dagar med Norton ska jag se efter andra alternativ som det som comhem och telia erbjuder. Den nya datorn är liten och smäcker och börjar redan kännas som en personlighet.

Midnattsmässa i Peterskyrkan

Peterskyrkans kupol
Hörde i går på tvn att ett geni i Florens på 1400- hundratalet lyckades med att bygga en den första kyrkokupolen. Tänk vilken bekräftelse att var den första att lösa detta problem. Hela bygden hade förtvivlat i närmare 100 år. Den gamla teknien för att bygga gotiska valv höll inte för att bära upp denna kupol. Att det skulle var en kupol hade bestämts sedan länge så kyrkan blev aldrig färdig. Den unge mannen sade sig veta lösningen på gåtan men hemlighöll den, frågan är om han inte kom på det under själva byggnationen och färdigställandet, den bestod i att bl.a. lägga tegelstenarn i ett fiskbensmönster. Därefter kom kupolerna till på Peterskyrkan i Rom, ST. Pauls katedral i London och Isacskatedralen i Petersburg med några hundra års mellanrum.

Julkort

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten och är vaken.
Viktor Rydeberg

God Jul och tomte efter behag

Glöm inte ett nyårslöfte: Sluta röka!

Andlighet

Var en källa, som ger ut.
Spegla dig i källan.
Där är du skön.
Där liknar du Maria.

Jag kommer att tänka på några ord av biskop Martin Lönnebo hämtade ur minnet. De får inrama en höstbild från Keillers Park

Vita villan i verklighet och fantasi

(Bildanalys Sascha Bolotin)
Delar av barndomen sedd från satellit.
Här vid Gamlebyviken bodde jag i slutet av 1950- talet.
Från hög höjd kan man urskilja Ettan- administrationsbyggnaden till det på den tiden intilliggande sjukhuset (bild 1). På lite lägre höjd kan man se de sk. chokladhusen, som uppfördes under den tid som vi bodde här, och det närmaste grannhuset (bild 1och 2). På den nedersta högra bilden kan man slutligen se målet för denna lilla flygtur- den vita villan. Där tillbringade jag min första nio levnadsår.
Landskapet har förändrats
Flygbild över Västervik och Gamlebyviken
Mycket har förändrats sedan jag bodde här i slutet av 1950- talet. Villakvarter har vuxit in över det som tidigare var skog- den trollska Breviksskogen. Sjukhusområdet var då mycket avgränsat med portvaktsstugor och dubbla staket.

Min storebror

Hur beskriver man en tio år äldre storebror?

Bilden är en korsning mellan min bror och den avatar
(docka) som han använder sig av i Second Life.

Bardomsminnen.
Jag minns att det såg väldigt gott ut när han drack choklad och åt ostsmörgås innan han gick till skolan. Jag minns en ryggtavla på en målmedveten gymnasist när han läste sina läxor.
Jag minns en sommarnatt vid Gamlebyviken och ljuset från en fotogenlåga under lövträden när han tog bort färgen på den gamla snipan, det var mysigt.
Det som jag tycker är betecknande är en stark karaktär, som säkerligen har danats i scouterna. Han har alltid varit politiskt engagerad och jobbat aktivt för det han trott på.
Som vuxen har jag följt hans göranden vilket inte varit lite. Han har konverterat till Islam. Nu är han med i Second Life. Ett andra liv i den virtuella världen.

Hypnos

Någon tycker att jag ser hypnotiserad ut i mitt förra inlägg. Lyckligtvis har jag tagit mig ur denna hypnos.

Nils Ferlin och kognitiv terapi

Nils Ferlin m.fl. diktare används i kognitiv terapi (se länken)
Med många kulörta lyktor
(ur Med många kulörta lyktor (1944))

Med många kulörta lyktor jag gick mig i världen ut.
De slocknade - ljudlöst och oförmärkt,
och så tog det vackra slut.

Jag stannade - högst förlägen,
- allt hade ju mist sin glans!
Men nu har jag gått på vägen,
som kommer från Ingenstans

och ringlar till Ingenstädes,
i många de långa år
förutan kulörta lyktor.
Det är ganska svårt - men det går.

Kafka i återsken.

Jag lever i en värld beskriven av Franz Kafka. Vad återspeglar jag i texten? Om jag skulle återberätta något av vad Kafka skrivit- vad skulle då vara vesäntligt för mig?
Slottet
"Med blicken mot slottet gick K vidare, intet annat upptog honom. Men när han kom närmare blev slottet en besvikelse, det var ju i själva verket en liten ynklig stad för sig av små hopgyttrade bystugor..."

Så läser jag återigen Slottet av Franz Kafka. Det är få böcker som tilltalar mig så mycket. När jag läser den sjunker jag in i ett behagligt nästan hypnotiskt tillstånd mellan vakenhet och sömn. Berättelsen om Josef K som kommer som främling till byn vid slottsbergets fot, i det greveskap där han blivit anställd som lantmätare. Den feodala miljön med en järnridå mellan överhet och underklass, relationerna med människorna i omgivningen såsom kvinnan- Frieda och de två mehjälparna, känns bekanta från mitt eget liv. I yttre mening har jag inte mycket gemensamt med Franz Kafka som person- ändå ligger hans berättelser om utanförskap och att på ett avgörande sätt kunna påverka sin situation- mig så så nära om hjärtat. Mina tankar kretsar ofta kring hans böcker-Slottet, Processen och den oavsutade Amerika- tillsammans även kallade Ensamhetens Trilogi.

Tjo vad det var livat...

I går var jag ute och rullade hatt med Gustav igen. " På Arendorffs tid fick man andas och med grevar och friherrar blandas" skaldar Nils Ferlin, och kanske någon kung emellanåt.

Maten var bra-

Söndagmorgon och jag letar efter favoritdikter i min bok Den svenska lyriken med dikter av Nils Ferlin dikter. Ur diktsamlingen Med många kulörta lyktor som som kom ut 1944 hittade jag en dikt om månen. Den heter Maten var bra- och passar bra till min lilla fotofiltreteckning som jag gjorder en gång. Den börjar så här:

Maten var bra i mitt fattighus
men jag grubblade så på guds båda ljus.

Det stora lyste i dagen klar:
det tyckte jag ganska bakvänt var.

Jag hör Ferlins stämma genom texten- hans betoningar och pauseringar. Den fortsätter:

Det lilla lyste i nattens djup
kring dolda klyftor och glömda stup.

Envar som vilse i skogen gick
så mycken hjälp av det ljuset fick.

Och de som reste på stormigt hav
fick även lisa och hugn därav.

Ferlin får mig att känna den där inre enigheten- ett lugnt accepterande av eländet och alla motsridiga känslor inom mig. Enigheten ger en styrka. Några versrader till:

Så vilsamt var det och anspråkslöst
och milt mot allt som var undanföst.

Det lilla ljuset var månens ljus
det talte jag till i mit fattighus.

Det talte jag till i min ensamhet
medan vindarna drog över myr och vret.

Och vad störde det mej om jag ej fick svar
när mitt tarvliga rum som försilvrat var.

Ser att dikter som Med många kulörta lyktor är ett hjälpmedel i kognitiv terapi.

Ser även vad Klas har skrivit i dag. Interssant beskrivning av kärlek- tema med variationer.

Zonen

Här har jag prommenerat ofta. Runt mossen vid Slätta Damm. Den väcker ofta vaga minnen av filmen Stalker av Andrei Tarkovsky. Vinden som tar tag i lövkronorna på sommaren. Nu ligger naturen i vinterdvala.
(I filmen ger sig tre män- en författare, en professor och så Stalker, en vägvisare och person med sällsamma egenskaper, in i en av myndigheterna avstängd zon. Vad har hänt där? Ingan vet. Rör sig sällskapet i cirklar eller framåt? Männen kommer allt längre in i zonen under ledning av vägvisaren.)

Denna dagen- ett liv

Alla som sett Vi på Saltkråkan kommer säkert ihåg när Melker eftertänksamt säger- denna dagen ett liv. Jag hörde på bokmässan att Astrid Lindgren som barn sett denna devis på en vägg hemma hos Ellen Key.

Ett grymt gryningsljus.
Jag minns denna strof ur en visa av Jaques Brel. Den heter Amsterdam och beskriver det ofta svåra sjömanslivet där. Efter natten följer ett grymt gryningsljus.
Vad tänker man en morgon som denna- kanske söndagsmorgon- med tid för eftertanke? Denna underrubrik passar bäst om man vaknar upp med tanken att nu måste jag revidera mitt liv. Kanske efter en natt när man i ruset likt en råtta, ivrigt försöker att hitta ett hål, för att fly undan den föskräckliga verkligheten. Jag känner att jag börjar åldras- en ischiasvärk har svårt för att gå över och jag känner mig svag i ena benet. Snart är det en ny arbetsvecka.
Har man under en längre tid inte själv kunnat välja vad som är bra för mig är risken stor att omgivningen väljer åt en. Då hamnar man förr eller senare i ett väldigt trassel. Det här måste redas ut- jag måste börja om från början- skaffa mig en inre styrka utifån vad jag själv tycker och vill. På den punkten är livet obevekligt. Livet kräver inte fullkommning utan fulländning av mitt eget liv.

Jag minns mitt 70- tal... Enhetsfronten

Lokalen för De Förenade FNL- grupperna som var belägen i bostadsområdet Åkra i Sala. Fanor hänger på tork efter 1:a maj.

Året var 1973. Pendeln, om det finns en sådan, svängde mot vänster. En enhetsfront, bestående av proggresiva krafter, bildades främst mot kriget i Vietnam, men även mot andra övegrepp från övermakten, som i vinstsyfte planerade trafikleder genom bostadsområden.

Lokalen på Åkra var också från senare delen av 60- talet säte för KFML (Kommunistiska förbundet Marxist-Leninisterna). I fönstren satt då bilder på Lenin, Mao och Che Guevara, vilka på den tiden ansågs som stora förebilder. Revolutionsromantiken blomstrade och jag minns att jag som fjortonåring ibland klädde mig i basker. Idén med enhetsfronten var bland många kommunister att folket (massorna) först skulle medvetandegöras om orsaken till all världens orättvisor- nämligen kapitalismen. Därefter skulle man göra revolution - en revolution i etapper. Denna uppfattning stod i strid med andra kommunistiska grupper, bl.a. Trotskister, som tyckte att revolutionen skulle vara permanent.
Nu har allt förbleknat. Mycket har senare uppdagats och både Lein och Mao har mist sina "helgonglorior".
Bilderna har jag fått mig tillsända av Anders Franzén.
Folkfest i enhetsfrontens anda vid skyttegillet i Sala. Bilder i text: Jag t.h. och min bror t.v.

Tankar kring andlighet

Besök i Botaniska Trädgården i Göteborg tillsammans med Klas och Kristina.
Min bild från Botanika Trädgården tycker jag passar till tankar kring andlighet. Tankar om andlighet känns angeläget för mig i dag- lördagen den 26:e september 2009.
En bild på ett berg skulle egentligen passa bättre till mina tankar, men då får jag ta en bild från nätet, eftersom jag aldrig varit vid Mount Everest. Sådana bilder kan vara upphovsrättsskyddade, så det känns inte riktigt okej.
Ett jättelikt begsmassiv som kan ses från olika håll är för mig en bra bild av Gud. När man på 700- talet såg berget från Mekka skrevs Koranen. I Indien 500 år före Kristus såg man berget från ett annat håll, och Buddhismen uppstod. Helt olika berättelser- som i mycket är präglade av sin tid. Trots det är det förvånandsvärt mycket som överensstämmer.
Först i vår tid har människorna runt det stora berget blivit medvetna om varandras existens.
Detta har i sin tur lett till att vi är många som har svårt för att tro på det som våra fäder och förfäder trodde på.

Fritt efter en idé av Birgitta Widhe.

Eftertanke.

Betänk du dåre denna dag


Din levnadstråd är mäkta svag


kort är din dag

Bilden tagen på Klas 50- årskalas. En av de få bilderna när jag röker- därav den allvarliga texten.

Any Time At All

Här måste jag ha tagit intryck av skivfodralet till A Hard Days Night. Detta omslag, som så många andra omslag till venylplattor från den tiden, omges av en nimbus- jag får gåshud av den. Undrar om dagens skivomslag har samma effekt på nutida ungdomar. Så tänker jag på den tidiga Beatlesmusiken som Any Time At All -vad hjärtat bankade på oss tioåringar.

Skräck

Orättvisa - orättvisa- ohälsa- man kommer inte ifrån att lagt kort ligger... För övrigt kan jag inte uttala mig i frågan om det tilltagande våldet i samhället- det samhälle som vi gagnat i olika syften- snyft, snyft snyft- det måste bli ett slut- hör ni inte- det måste bli ett slut... eller- vad säger jag- samla dig människa- man måste kunna nånting- jag sa kunna! Läs Klas blogg...

Jag kommer av ett brusand´hav

Bilden på Klas på grenen i Skagen passar bra till utställningen Evert Taubes liv - Jag kommer av ett brusand´hav
Besökte min älskling på på sjukhuset i går. Hon ligger där efter operation och det är roligt att se hur hon blir stadigt bättre dag för dag.
Därefter prommenerade jag en stund på Liseberg. Jag tittade in på Taube-utställningen; Jag kommer av ett brusand´hav, och då passar ju bilden ovan med Klas på grenen vid Skagen bra in.
Jag blev tårögd av inledningsfilmen till utsällningen där sonen Sven- Bertil läser texten. Evert Taube berättar att han har en femåring inom sig- den femåring som lekte vid klippor och bränningar på Vinga. Sådana upplevelser är nog hemligheten bakom många stora konstnärsskap.
Jag gick vidare till Polketten och såg de många dansparen röra sig runt i cirkel- på avstånd såg det ut som någon trögflytande vätska som sakta rörde sig framåt. Men det var roligt att se alla duktiga dansare.

Med vassbåt över atlanten

Med en symbol för solguden Ra reser man över Atlanten.

Såg i veckan en tv- dokumentär om Ra- expeditionen (Ra 1 och 2). Går det att resa med en båt gjord av papyrus över Atlanten från det gamla Egypten till Sydamerika ? Mycket tyder på att en sådan resa gjorts långt före Kolumbus- inte minst beroende på att i de två världsdelarna finns gemensamma kuturyttrigar såsom pyramider och båtar av papyrus

Thor Heyerdahl ville bevisa att en sådan resa kunde göras. Men en besättning bestående av represenranter för alla de stora världreligionerna gjordes två försök i slutet av 60- talet. Det andra lyckades. Det var faschinerande att se dessa män kämpa för att överleva, med saltvatten forsande in över relingen. Papyrusen höll- och det ålderdomliga sätt varpå det knutits fast, med rep, var helt oskadat. Ena styråran av trä, med tjockleken av en lyktstolpe, hade däremot brutits av som en tändsticka under en storm.

Jag tänker återigen på ordet Doer= en människa (or) som gör någoting, när jag ser denna expedition. Min dumma fråga om jag hade varit med hade varit- Ska vi inte segla tillbaks igen?

To watch movie in the summernight

Vertigo by Alfred Hitchcock. What a fantastic description of how a woman can dupe a man. Ghostly when Scottie (James Stewart) buy clothes and changing hairstyles and hair color on a woman. She resembles of Madeleine (Kim Novak), whom he loves and thinks is dead. The woman is actually very similar-a necklace reveals that she is identical with the woman he loves.

40 år sedan första Månlandningen

Den här veckan hörde jag ett nytt uttryck, nämligen doer, = en person som gör något. Det kan verkligen sägas om grabbarna som åkte till månen för 40 år sedan. Naturligtvis måste det också omfatta de 200 000 anställda på Nasa vid denna tidpunkt. Det var spännande att på tv återuppleva detta "stora steg för mänskligheten".

Four of a kind

M

MIN GENERATION

Här en tidig inspelning med The Who. Det är ett fantastiskt dokument av den då rådande tidsandan (aug.65). Full fight pågår mellan sångaren Roger gitaristen Pete och trummisen Keith om att synas mest på scenen, medan basiten John är mera diskret i sin framtoning. Roger drar sig inte ens för att trycka sitt mikrofonstativ mot en symbal och därmed störa Keith i hans spel. Pete eller Keith gick för det mesta, enligt Pete, segrande ur den striden, medan Roger mer har sexappeal och visst- en bra röst. Det roliga med The Who är just brytningen mellan Keith extroverta och Petes mer introverta personlighetstyp tycket jag.
Här vinner Keith figten mellan de tre konkurenterna.
Se här vad Klas har för favorittrummisar.

Göteborg som jag ser det.

Gästahamnen med Lilla Bommen- I bakgrunden Barken Viking och "Läppstiftet"En vik av Stora Delsjön. Känsla av vildmark bara några km. österut från centrum.

Att möta sig själv

Vore det en skräckartad upplevelse att möta sig själv? - Vem är du som står bortvänd, skaldar Per Lagerkvist, men då hade han något annat i tankarna. Till sist står vi nog inför ett möte när cirkeln är sluten.

Tidiga musikupplevelser och drömmar

Jag minns Lp:n Fresch Cream. Den var en av min barndoms stora musikupplevelser. Jag kommer ihåg när vi satt i min kompis Lennarts rum och lyssnade till den nyss utkommna skivan. Gitarrsolot av Eric Clapton i studioversionen av Spoonful var något helt nytt och enastående för mig. Och trummisen Ginger Bakers spel av medryckande synkoper i Rollin´ and Tumblin´ har jag ofta försökt att efterlikna som gammal trumslagare.

Och så hade jag en dröm...
I veckan hade jag en märklig dröm. Jag hade lånat skivan Fresch Cream av min barndomskamrat Lennart. Jag kunde inte hitta den och hade skuldkänslor. Jag gick utomhus i den stad där jag nu bor och letade. En äldre kvinna stod vid ett hus. Hon log mot mig och sade att hon faktiskt hittat något när jag frågade. Hon pekade en bit bortom huset och där låg skivan i en snödriva eller omgiven av snö.
Var kvinnan i drömmen min anima? Den kvinnogestalt som enligt psykoanalytikern Carl Jung finns inom varje man. Motsvarigheten hos kvinnan är animus. Anima uppträder ofta, enligt honom, som vägvisare.
Noterbart är även att kvinnan drömmen hade liknande drag med den kvinna som jag nu sällskapar med fastän äldre.

Vårat band när det begav sig

Lennart svarar...
Hej igen! Tack för bilden av dom söta bikinibrudarna! Angående drömassociationer så handlar mina drömmar mycket om skolan, jag har glömt böcker eller gymnastikkläder. Även vart man ska ta vägen första dagen i skolan kan vara ångestfyllt. Jag har ofta mardrömmar om läkare, en kommer jag ihåg bra: I behandlingen ingick att doktorn skulle dela mig på längden. När jag ifrågasatte detta vart doktorn hotfull och började låsa dörrarna. I nästa sekvens jagar han mig på lasarettstaket och skriker att jag ska lugna ner mig. Fresh Cream är intressant så till vida att jag kommer ihåg datumet jag köpte den: 1 april 1967.Däremot kommer jag inte ihåg om jag hade Bluesbreakers med Eric Clapton då, jag kanske köpte
A Hard Road först. Här i Sala är det soligt men kalla vindar gör att jag inte vill vara ute längre stunder. Hoppas det är varmare i Göteborg önskar Lennart.

Lennart svarar igen...
Hej igen! Det gör ingenting om du lägger in i din blogg vad jag har skrivit. Min bror, Stefan, och jag var på begravning i onsdags. Vår kusin, Håkan Örnflo,avled nyligen vid 63 års ålder. En ung kvinnlig präst var officiant. När hon talade om Håkans liv så tänkte jag på vart prästen kommer att säga om mig på min begravning. För många år sen hade jag en dröm om min begravning och en arbetskamrat som var väldigt retsam( vi blev vänner senare) hällde öl på min kista. Det berättade jag på jobbet sen och det skapade stor munterhet. Just nu håller jag på och läser en biografi om Rolling stones. Charlie berättar om hur imponerad han var av Alexis Korners band. Där ingick Graham Bond,Dick Heckstall-Smith, Jack Bruce o Ginger Baker. Ronnie berättar om
Mick Taylor att han var så osäker på sig själv att han bad Ronnie att gå upp på scen och spela istället för sig själv. Mick spelade då i ett band som hette Gods innan John Mayall lade sin faderliga hand över honom. Ha det skönt i vårvärmen önskar Lennart

Bild och text

Min bästa bild när det gäller att belysa en text.

Orden samverkan och dialog torde vara mycket viktiga när det gäller vår miljö och över huvud mänsklighetens överlevnad. Den här bilden gjordes för att förstärka buskapet i en text om lokal samverkan på min arbetsplats enligt Samverkansavtalet.
Dialogbilden bygger på en tidigare bild. Det handlar mycket om tur när det gäller att få fram en bild som på ett bra sätt belyser en text.
(Klas och Kristina gav sin tillåtelse att medverka på dialogbilden även om dom i övrigt inte har något samband med texten om Samverkansavtalet och min arbetsplats Göteborgs Spårvägar.)

Semestermelankoli

Det vore fint att resa till Maldiverna

Manligt- kvinnligt inom konst och design

Jag hörde i radio p4 Göteborg om Coco Chanell; modedesigner som tidigt blev föräldralös och växte upp i kloster. Hon skapade på 1920- talet ett mode som gjorde tillvron lättare för kvinnor som den världberömda kreationen Den lilla svarta eller The little black dress. En radikal insats för kvinnans frigörelse inom modevärlden.

Här mannen på café av konstnären Juan Gris. Betydligt mera fyrkantigt och manligt än Coco Chanell. Hon arbetade med faschion som i direkt översättning betyder att forma, göra. Han målade abstrakt, båda mycket kreativa personligheter.Jag känner så väl igen det manliga, lite tillbakalutade kroppspråket, och vad tänker han på? What´s on his mind?