Denna dagen- ett liv

Alla som sett Vi på Saltkråkan kommer säkert ihåg när Melker eftertänksamt säger- denna dagen ett liv. Jag hörde på bokmässan att Astrid Lindgren som barn sett denna devis på en vägg hemma hos Ellen Key.

Ett grymt gryningsljus.
Jag minns denna strof ur en visa av Jaques Brel. Den heter Amsterdam och beskriver det ofta svåra sjömanslivet där. Efter natten följer ett grymt gryningsljus.
Vad tänker man en morgon som denna- kanske söndagsmorgon- med tid för eftertanke? Denna underrubrik passar bäst om man vaknar upp med tanken att nu måste jag revidera mitt liv. Kanske efter en natt när man i ruset likt en råtta, ivrigt försöker att hitta ett hål, för att fly undan den föskräckliga verkligheten. Jag känner att jag börjar åldras- en ischiasvärk har svårt för att gå över och jag känner mig svag i ena benet. Snart är det en ny arbetsvecka.
Har man under en längre tid inte själv kunnat välja vad som är bra för mig är risken stor att omgivningen väljer åt en. Då hamnar man förr eller senare i ett väldigt trassel. Det här måste redas ut- jag måste börja om från början- skaffa mig en inre styrka utifån vad jag själv tycker och vill. På den punkten är livet obevekligt. Livet kräver inte fullkommning utan fulländning av mitt eget liv.

Jag minns mitt 70- tal... Enhetsfronten

Lokalen för De Förenade FNL- grupperna som var belägen i bostadsområdet Åkra i Sala. Fanor hänger på tork efter 1:a maj.

Året var 1973. Pendeln, om det finns en sådan, svängde mot vänster. En enhetsfront, bestående av proggresiva krafter, bildades främst mot kriget i Vietnam, men även mot andra övegrepp från övermakten, som i vinstsyfte planerade trafikleder genom bostadsområden.

Lokalen på Åkra var också från senare delen av 60- talet säte för KFML (Kommunistiska förbundet Marxist-Leninisterna). I fönstren satt då bilder på Lenin, Mao och Che Guevara, vilka på den tiden ansågs som stora förebilder. Revolutionsromantiken blomstrade och jag minns att jag som fjortonåring ibland klädde mig i basker. Idén med enhetsfronten var bland många kommunister att folket (massorna) först skulle medvetandegöras om orsaken till all världens orättvisor- nämligen kapitalismen. Därefter skulle man göra revolution - en revolution i etapper. Denna uppfattning stod i strid med andra kommunistiska grupper, bl.a. Trotskister, som tyckte att revolutionen skulle vara permanent.
Nu har allt förbleknat. Mycket har senare uppdagats och både Lein och Mao har mist sina "helgonglorior".
Bilderna har jag fått mig tillsända av Anders Franzén.
Folkfest i enhetsfrontens anda vid skyttegillet i Sala. Bilder i text: Jag t.h. och min bror t.v.