Gud har 99 namn:

bara kamelen vet det hundrade.
Min Farfar
Min far Vladimir Eugenovitch Bolotin var son till en ukrainare som kom från staden Ismail. Staden ligger i Moldau-deltat vid Svarta Havet nära gränsen till Rumänien. År 1907, under det rysk-japanska kriget, var min farfar inkallad i ryska armen som fältskär.
Det var en lång och mycket besvärlig väg att ta sig med båt från St. Petersburg till Japan. Tsaren förlorade ju också kriget.På vägen till Japan ankrade man utanför Köpenhamn där min farfar träffade min farmor som var danska. De gifte sig och upplevde några år tillsammans.
Min farmor reste på en strapatsrik resa till Ukraina Hon har berättat för min far att det stormade så kraftigt på havet att hon önskade att båten skulle sjunka. I Ryssland föddes min faster Lydia år 1909.
Min farmor reste tillbaka till Köpenhamn där min far Vladimir föddes 1911. Jag vet jag inte riktigt vad som sedan hände, men vad jag förstår tillbringade min farmor och barnen ytterligare en tid i Ryssland för att sedan återvända till Köpehamn.
Under den oroliga tid som följde i Ryssland, det ryska inbördeskriget och senare revolutionen, försvann min farfar för gott och efter några år antogs han vara död.
Min pappa hade alltså inga egna minnen av sin far, utom möjligtvis att han hade suttit i knät på honom som mycket liten. Bilden av min farfar bygger alltså på vad min farmor berättade om honom.Min far hyste dock under hela sin levnad en djup kärlek till- det stora heliga Ryssland och den tid som försvann.
Det visade sig långt senare att min farfar överlevt de omvälvande åren kring revolutionen, men det är en annan historia.

I love Hjo!

Klas spanar och spanar...

Och hittar Caféet med Sveriges godaste glass.

Stora Delsjön (att gå runt en sjö)

Det är få storstäder i världen förunnat att efter ca. 10 min. resa med spårvagn kunna gå ut i något som påminner om ren vildmark, förutom ett lätt brus från motorvägen på vissa ställen.
Jag tänker på Delsjöområdet i Göteborg.
Vägen runt Stora Delsjön är 7,5 km. Med vägen ifrån spårvagnshållplatsen blir det närmare en mil. Den är kuperad och mycket växlingsrik. Allt ifrån tät barrskog, trollskog, över mossar och trädbevuxna branter ner mot stranden till ljus lövskog. det tar mig ca 2 timmar att gå runt. I dag tog det lite längre tid eftersom jag tog några bilder.

Att gå runt en sjö är något av en symbolisk handling för mig. Jag minns att jag gick runt en mindre sjö, Maren utanför Västervik, tillsammans med min mor i 7-årsåldern. Det hände inget speciellt, vi pratade om livet tror jag, det kändes som att omsluta något. Cirkeln har ju stor betydelse inom psykologin. Jag tänker på vad Carl Jung skriver om en Mandala. En symbol för människans inre som helhet.