lördag 19 november 2011
Var kommer musiken ifrån?
Medelmåttans öde är inte alltid lätt att bära.
Scen ur filmen Ammadeus. Den är något av det bästa jag sett på film. Så skickligt klippt av Milos Forman och så bra skådespelat av F. Murray Abraham .
En ofullkomlig människa och medelmåtta berättar om sitt möte med absolut skönhet. Ur små krummelurer nedtecknade på ett papper, i och för sig begåvat att kunna läsa noter så bra, upplever han Guds röst.
Ingmar Bergman frågade sig i ett Sommarprogram var musiken kom ifrån. Dum fråga, tänkte jag. Det var väl någon eller några urtismänniskor, halvapor, som kom på att det lät bra om man slog med en pinne rytmiskt mot en ihålig trädstam eller nåt. Men samtidigt är ju de upplevelser vi får av rytmer och harmonier som något av en gåva från en annan verklighet- The voice of God, som gamlingen säger.
onsdag 2 november 2011
Du och jag- Gustav
fredag 14 oktober 2011
Mina bloggar fyller fyra år
Det var en dag i oktober 2007 som jag startade mina bloggar Här är jag och Doris. Bilden är från det första inlägget. Jag besökte inviningen av det nya Radio/TV huset i Göteborg en höstdag då luften var hög och klar.
För att fira bemärkelsedagen visar jag två äldre inlägg. Båda kan väl sägas tillhöra genren populärvetenskap. Ett i astronomi där jag med tillstånd av fotograf Bengt Svensson visar hans bild av Hästhuvudnebulosan.
Det andra är mina funderingar efter att ha läst boken Coniunctio (årsbok för analytisk psykologi och kultur) med temat Människan och djuren.
Pålle i rymden.
Avståndet till Hästhuvudnebulosan 1500 ljusår.
Nebulosor är enorma moln av gas och stoft, rester av supernovor, som kan bli upp till 10 ljusår i diameter.
Foto: bilden är tagen av Bengt Svensson
Astropixlar.com
Kropp och själ, gott och ont.

För att fira bemärkelsedagen visar jag två äldre inlägg. Båda kan väl sägas tillhöra genren populärvetenskap. Ett i astronomi där jag med tillstånd av fotograf Bengt Svensson visar hans bild av Hästhuvudnebulosan.
Det andra är mina funderingar efter att ha läst boken Coniunctio (årsbok för analytisk psykologi och kultur) med temat Människan och djuren.
Pålle i rymden.
Avståndet till Hästhuvudnebulosan 1500 ljusår.Nebulosor är enorma moln av gas och stoft, rester av supernovor, som kan bli upp till 10 ljusår i diameter.
Foto: bilden är tagen av Bengt Svensson
Astropixlar.com
Kropp och själ, gott och ont.

En ung man som utbildade sig till analytiker hade en dröm: En biskop i en grönfärgad skrud som i själva verket är tillverkad av vinblad säger: "Präster borde lyssna på vad Gud säger. Men Gud är en hund. Är det min hunds namn som han uttalade?" Denna dröm beskrivs i boken *Människan och djuren.
Har de stora världsreligionerna någon förklaring till sådana drömmar? Är vi jordbundna efter att ha levat på den här planeten i tusentals år och har svårt att föreställa oss ett paradis enbart bestående av vita änglar?
Vi har så mycket i bagaget i vårt undermedvetna sen tidigare, det som Carl Jung kallar för arketyper.Exempelvis kan den fornordiske guden Oden, Votan på tyska, eller hans häst Sleipner uppträda i våra drömmar.
Det vi vet om dessa arketyper är att de innehåller en väldig energi, och om vi förnekar och trycker ner dom i det undermedvetna blir dom våra fiender. Om vi däremot tar dom till oss och försöker bli vän med dom och förstå deras budskap förvandlas deras energi, den blir positiv och föhoppningsvis en god kraft. Hmm...
Ärligt talat kan jag inte påminna mig att några arketyper har upptträtt i mina drömmar. Jo, en gång drömde jag om en man med fågelhuvud, han var ledare, borgmästare av något slag. Det kanske var en arketyp.
Det är i alla fall en spännande bok tycker jag.
Min bror Muhammed Yussif skrev två intressanta kommentarer till detta inlägg:
1.Världsreligionerna förklarar inte vad som är gott och ont - de bestämmer vad som är gott och ont och använder man sitt förnuft så förstår man vad Gud menar när Han fördömer hat och våld och rekommenderar kärlek, omtanke och tålamod. Det är för vårt eget bästa. Våra samhällen blir betydligt bättre fungerande om vi följer Guds ord
(Jag hade under tiden ändrat något i grundtexten)
2.Min förra kommentar hänger ju lite i luften sedan ursprungstexten ändrats men annars kan man väl säga att det inte är religionens uppgift att förklara drömmar. Det är något för psykologerna. Vi är skapade av Gud och Gud ser till att vi utsätts för prövningar och det är nog inte ett paradis med vita änglar vi kommer till utan ett med behagliga männskor där vi kan umgås utan aggressioner. Islam beskriver paradiset som en fruktträdgård med lagom temperatur.
Min bror Muhammed Yussif skrev två intressanta kommentarer till detta inlägg:
1.Världsreligionerna förklarar inte vad som är gott och ont - de bestämmer vad som är gott och ont och använder man sitt förnuft så förstår man vad Gud menar när Han fördömer hat och våld och rekommenderar kärlek, omtanke och tålamod. Det är för vårt eget bästa. Våra samhällen blir betydligt bättre fungerande om vi följer Guds ord
(Jag hade under tiden ändrat något i grundtexten)
2.Min förra kommentar hänger ju lite i luften sedan ursprungstexten ändrats men annars kan man väl säga att det inte är religionens uppgift att förklara drömmar. Det är något för psykologerna. Vi är skapade av Gud och Gud ser till att vi utsätts för prövningar och det är nog inte ett paradis med vita änglar vi kommer till utan ett med behagliga männskor där vi kan umgås utan aggressioner. Islam beskriver paradiset som en fruktträdgård med lagom temperatur.
onsdag 28 september 2011
Trassel
Trassel från den berömda Lingenberg- collection på Museum of Modern Art i New York. Tavlan är värderad till 50 000 000 USD.
Efter att ha dammsugit ägnade jag mig en bra stund åt att lösa upp min 25 m. långa telefonsladd som bildat ett rejält trassel. Trassel en bra bild för något som kan förekomma både i den inre och yttre världen. Känner man sig trasslig innombords är det risk att mycket trassel även visar sig i vardagen- som exempelvis en trasslig telefonsladd. Att lösa upp trasslet kan stundom kännas klaustrofobiskt men går plötsligt helt av sig själv och det blir lättare att dammsuga i fortsättningen.
Efter att ha dammsugit ägnade jag mig en bra stund åt att lösa upp min 25 m. långa telefonsladd som bildat ett rejält trassel. Trassel en bra bild för något som kan förekomma både i den inre och yttre världen. Känner man sig trasslig innombords är det risk att mycket trassel även visar sig i vardagen- som exempelvis en trasslig telefonsladd. Att lösa upp trasslet kan stundom kännas klaustrofobiskt men går plötsligt helt av sig själv och det blir lättare att dammsuga i fortsättningen.
lördag 3 september 2011
Tidspilen ( förkortad version )
Jag sitter vid fotändan min storebrors säng och bläddrar i en bok om naturkunskap med bilder. Ljuset kommer in från ett fönster under taket. Det finns ett skimmer kring tidiga barndomsminnen, kanske för att psyket var mera töjbart och i ett skede av utveckling. Verkliga upplevelser blandas med fantasi. En stor spindel liknar farbror Kalle tycker jag. Spindeln och farbor Kalle utstrålade auktoritet. Farbror Kalle var flinskallig.
Tidspilen är ett nytt ord som jag hörde i veckans avsnitt av Vetenskapens värld. För att beskriva vad ordet betyder tog man en enkel liknelse. Om man bygger ett sandslott vid stranden en dag och nästa dag återkommer så ser man vad tidspilen har gjort med slottet. Det börjar så smått att naggas i kanten och falla isär. Risken att andra sandkorn ska ersättta de som ramlat ner eller blåst bort är närmast obefintlig. På detta sätt förhåller det sig med hela Universum. Stjärnorna går mot sin undergång, blir röda jättar och vita dvärjar, för att slutligen dö enligt den rikning tidspilen visar, även om det tar en oändlig tid i jämföelse med sandslottet. Drygt 50 år har passerat i tidspilens riktning sen jag satt och bläddrade i boken om naturkunskap vid fotändan av min storebrors säng.
Tidspilen är ett nytt ord som jag hörde i veckans avsnitt av Vetenskapens värld. För att beskriva vad ordet betyder tog man en enkel liknelse. Om man bygger ett sandslott vid stranden en dag och nästa dag återkommer så ser man vad tidspilen har gjort med slottet. Det börjar så smått att naggas i kanten och falla isär. Risken att andra sandkorn ska ersättta de som ramlat ner eller blåst bort är närmast obefintlig. På detta sätt förhåller det sig med hela Universum. Stjärnorna går mot sin undergång, blir röda jättar och vita dvärjar, för att slutligen dö enligt den rikning tidspilen visar, även om det tar en oändlig tid i jämföelse med sandslottet. Drygt 50 år har passerat i tidspilens riktning sen jag satt och bläddrade i boken om naturkunskap vid fotändan av min storebrors säng.
lördag 27 augusti 2011
Jan Johansson/Rune Gustafsson Quartet playing Night In Tunesia
På en knivsägg vandrar du
mellan sinnesro och förtvivlan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



